Inte i dag
En dag var jag hos en väninna som är medium. Där fick jag den här dagen träffa
några av mina nära och kära som gått vidare till andra sidan. Hon brukar säga
att jag har ett helt följe med mig. Vi har lärt känna varandra genom en amatörteater-
förening och jag kan inte påminna mig att vi någonsin har pratat om de
våra som gått bort. Ändå beskriver hon dem precis som jag minns dem.
De hade lite olika saker att säga den här dagen, men en sak sa de alla:
”Du ska skriva en bok”. En bok som kan hjälpa andra att inte tappa modet
när det är som mörkast. Det du upplevt har varit mening med. Du ska nu
förvalta det väl. Vet du inte vad du ska skriva – fråga oss. Vi står där och läser
över din axel. Min reaktion var som vanligt snabb, utan tid för eftertanke.
Javisst ska jag skriva en bok. Sedan kom funderingarna. Hur berättar
jag om en del av mitt liv utan att göra någon i min närhet ledsen, upprörd eller
förvalta det väl. Vet du inte vad du ska skriva – fråga oss. Vi står där och läser
över din axel. Min reaktion var som vanligt snabb, utan tid för eftertanke.
Javisst ska jag skriva en bok. Sedan kom funderingarna. Hur berättar
jag om en del av mitt liv utan att göra någon i min närhet ledsen, upprörd eller
illa till mods – för det vill jag absolut inte göra. Men skriva ska jag, för det
har jag lovat de mina på andra sidan.
har jag lovat de mina på andra sidan.
-----------------------------------------------------------------------------
Så har jag då satt ihop en bok. En bok som inte kommer att kunna köpas i bokhandeln.
Den finns här på bloggen. Inte alla som drabbats av sjukdom har ekonomi för
att köpa en bok. Det finns naturligtvis de som inte har dator heller, men jag väljer
ändå att skriva här.
Här finns sidor med de olika rubriker hade tänkt skulle finnas i min bok.
I boken fanns också en beskrivning om vad bipolär sjukdom är.
Den informationen hade jag hämtat här:
http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Manodepressiv-sjukdom---bipolar-sjukdom/
Så har jag då satt ihop en bok. En bok som inte kommer att kunna köpas i bokhandeln.
Den finns här på bloggen. Inte alla som drabbats av sjukdom har ekonomi för
att köpa en bok. Det finns naturligtvis de som inte har dator heller, men jag väljer
ändå att skriva här.
Här finns sidor med de olika rubriker hade tänkt skulle finnas i min bok.
I boken fanns också en beskrivning om vad bipolär sjukdom är.
Den informationen hade jag hämtat här:
http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Manodepressiv-sjukdom---bipolar-sjukdom/
----------------------------------------------------------------------------
Min spådom
Jag hade precis upptäckt att man på Facebook kunde gå in under ”Phrases”
och få olika budskap för dagen. Kul tänkte jag, och började med att klicka på:
och få olika budskap för dagen. Kul tänkte jag, och började med att klicka på:
Vad gömmer sig inom mig?
Hat och vrede utan gränser.
Du bär på ett mörker som skulle skrämma
underjordens alla demoner!
På ytan är du lugn och tålmodig.
Du klarar av uppgifter bäst på egen hand,
och har svårt för att knyta starka relationer.
Du bär på ett mörker som skulle skrämma
underjordens alla demoner!
På ytan är du lugn och tålmodig.
Du klarar av uppgifter bäst på egen hand,
och har svårt för att knyta starka relationer.
En lång stund satt jag bara där och tittade på texten framför mig. De tre sista
raderna tyckte jag stämde riktigt bra, men de tre första – nä-ä!
Jag sitter där och kan inte lämna texten framför mig.
Funderar och funderar lite till. Hur ser det ut där inne? Vad finns där?
Jaa, joo, det ser väl skapligt städat ut. Lite dammråttor i hörnen, men ändå,
rätt skapligt. Lite avundsjuka, någon gammal oförrätt som ligger och möglar i
en papperskorg, men annars rätt skapligt snyggt.
raderna tyckte jag stämde riktigt bra, men de tre första – nä-ä!
Jag sitter där och kan inte lämna texten framför mig.
Funderar och funderar lite till. Hur ser det ut där inne? Vad finns där?
Jaa, joo, det ser väl skapligt städat ut. Lite dammråttor i hörnen, men ändå,
rätt skapligt. Lite avundsjuka, någon gammal oförrätt som ligger och möglar i
en papperskorg, men annars rätt skapligt snyggt.
Jag tittar runt lite till. Så kommer jag ihåg det stora tunga kassaskåpet som
står dolt bakom ett draperi i milda färger. Nyckeln bär jag i en kedja runt halsen.
Ibland känns den så tung att jag bara vill lägga mig ner och låta den vila mot
jorden. Där – i kassaskåpet – finns det innersta inre. Väl inlåst och dolt för
omvärlden. Inte ofta, men det händer, låser jag upp och gläntar på den tunga dörren.
Där inne finns ett iskallt hat och små glödande klot av vrede. Den dag jag
ska låsa upp och öppna dörren på vid gavel, måste jag stå mycket väl rustad för att kunna hantera både kylan och de glödande kloten. Till dess får dörren vara låst och jag
fortsätter att släpa runt på nyckeln.
står dolt bakom ett draperi i milda färger. Nyckeln bär jag i en kedja runt halsen.
Ibland känns den så tung att jag bara vill lägga mig ner och låta den vila mot
jorden. Där – i kassaskåpet – finns det innersta inre. Väl inlåst och dolt för
omvärlden. Inte ofta, men det händer, låser jag upp och gläntar på den tunga dörren.
Där inne finns ett iskallt hat och små glödande klot av vrede. Den dag jag
ska låsa upp och öppna dörren på vid gavel, måste jag stå mycket väl rustad för att kunna hantera både kylan och de glödande kloten. Till dess får dörren vara låst och jag
fortsätter att släpa runt på nyckeln.
Hat går inte att besegra med hat.
Hat besegras med kärlek.
Det är den eviga lagen.
Hat besegras med kärlek.
Det är den eviga lagen.
Buddha 563 – 483 f Kr
”Allt är möjligt för den som tror”
1 Markus 9:23
1 Markus 9:23
För den som tror på sig själv är allt möjligt.
Vägen dit är inte enkel – men den finns.
-------------------------------------------------------------------------------------------
Som kallt stjärneljus i december – är min längtan
Januari 1991:
November 91:
En dag till – ett steg närmare – en bit närmare – en liten bit i taget.
Augusti 2005: I morgon – måndag igen – nya möten, samma människor – runt, runt i
evighetshjulet – fortare, fortare – håll fast, hårt – annars kastas du
av – ut i ännu större tomhet.
Vägen dit är inte enkel – men den finns.
-------------------------------------------------------------------------------------------
Tankar
Jag har en bok.
En bok med pärmar i ett svart skinnliknande material.
I den boken skriver jag ner mina tankar.
Det jag har delat med mig av här, är sådant jag skrev
innan jag visste att jag hade bipolär sjukdom.
Det är de tankar som kom,
när jag inte riktigt orkade med världen omkring mig.
En bok med pärmar i ett svart skinnliknande material.
I den boken skriver jag ner mina tankar.
Det jag har delat med mig av här, är sådant jag skrev
innan jag visste att jag hade bipolär sjukdom.
Det är de tankar som kom,
när jag inte riktigt orkade med världen omkring mig.
Hösten 1988:
Förnuftets glasklara realism – gör den sådan.
Säger att min heta längtan är – utan framtid.
Att efter nattens stjärneljus finns – ingen gryning.
Januari 1991:
Jag har sett ljuset – den gryning jag inte trodde fanns.
Plötsligt en stråle – ett löfte om en underbar dag.
En oviss framtid -–men på en väg av solsken upplyst.
Känslan har segrat – förnuftets realism gett vika.
November 91:
Oro, du som likt sommarens åskmoln förmörkar horisonten, gör min tanke grå. - Bli solsken.
Oro, du som likt en krans envisa droppande, får tystnade att dåna
i mina öron. -Tystna!
i mina öron. -Tystna!
Oro, du som likt vinden vägrar asplöven vila. - Vila nu!
Oro, låt morgondagen och nuet bli vänner som lär sig att likt stranden
vila lugnt till nästa storm.
vila lugnt till nästa storm.
December 2004:
Där framme i slutet hägrar målet – att nå fram – ”att ha levat” –
levat för vad då?
levat för vad då?
Mitt i livet, men ändå inte – att finnas till för att göra det som
göras ska – en dag i taget.
göras ska – en dag i taget.
Vakna, andas, äta, andas, äta, andas, sova – tomhet – min glädje vart
tog du vägen?
tog du vägen?
Ett liv fyllt till råge – ett försök att få vägen att vara mödan värd?
– men att finnas till, finnas till för den som behöver mig är inte
längre nog.
– men att finnas till, finnas till för den som behöver mig är inte
längre nog.
För varje dag som går blir frågan större: vem finns för mig? Vem
tröstar Knyttet?
tröstar Knyttet?
Mitt liv – ett liv, ett rikt liv. Rikt på dagar – men jag behöver inte
fler dagar – andas kan jag redan.
fler dagar – andas kan jag redan.
Önskan att få gå vidare blir större, dag för dag. Det är dags för
någon annan att ta över, att finnas, att vara stark för dem som behövt
mig.
någon annan att ta över, att finnas, att vara stark för dem som behövt
mig.
Nu vill jag hem, dit där någon är stark för mig – Stjärnerike, jag
kommer hem, snart!
kommer hem, snart!
Augusti 2005:
När jag tänker efter så vet jag ju.
Jag har ju sett ljuset
Jag vet att det finns – eller åtminstone funnits
- fast nu har det varit mörkt djävligt länge.
Oktober 2005:
Det brukar hjälpa att med pennans hjälp få ner känslan på papper – men
känslorna vill inte låta sig formuleras just nu.
känslorna vill inte låta sig formuleras just nu.
evighetshjulet – fortare, fortare – håll fast, hårt – annars kastas du
av – ut i ännu större tomhet.
Mening saknas.
Eller är det meningsfyllt verb som saknas och gör meningen ofullständig?
Jag vänder blad och tänker att lika tomt som bladet är – så är mitt liv.
Var finns mina drömmar? Vad hoppas jag på? Vad är en människa utan
hopp värd – ett vandrande tomt skal – en zombie.
Jag vänder blad och tänker att lika tomt som bladet är – så är mitt liv.
Var finns mina drömmar? Vad hoppas jag på? Vad är en människa utan
hopp värd – ett vandrande tomt skal – en zombie.
Hur ska jag klara mig igenom? Hur ska jag orka vänta på att hoppet ska
återvända?
återvända?
En tanke kommer – är hopp och framtidstro något som man får av någon?
Eller något som kan försvinna och återvända ungefär som solsken?
Vad är det som gör att jag tappat tron på att jag formar mitt eget
liv? Jag värjer mig – tanken värjer sig – vill inte ta ansvaret. Visst
är det lättare att slippa vara ansvarig. Ansvar, ansvar, ansvar – det är ju det jag
vill försöka slippa. Det som jag tycker är, att det är dags för någon annan att ta vid
Eller något som kan försvinna och återvända ungefär som solsken?
Vad är det som gör att jag tappat tron på att jag formar mitt eget
liv? Jag värjer mig – tanken värjer sig – vill inte ta ansvaret. Visst
är det lättare att slippa vara ansvarig. Ansvar, ansvar, ansvar – det är ju det jag
vill försöka slippa. Det som jag tycker är, att det är dags för någon annan att ta vid
Ekvationen ser inte ut att ha någon lösning.
Jag försöker hålla tanken borta, men den snärjer sig in – värre än
ogräs, värre än kirskål. Jag vill inte skriva ner den – vill inte se
den – vill inte, vill inte!
ogräs, värre än kirskål. Jag vill inte skriva ner den – vill inte se
den – vill inte, vill inte!
Om det är vi själva som formar vårt liv – fyller det med mening – hur
i hela friden kan jag då tro att jag ska slippa undan ansvaret
- ansvaret, ansvaret, ansvaret –
i hela friden kan jag då tro att jag ska slippa undan ansvaret
- ansvaret, ansvaret, ansvaret –
Makt vill jag ha – makt över mitt liv – och med makt följer ansvar.
Tätt ihop som ler och långhalm. Men jag har inte energin – batteriet är tomt,
tomt, tomt – slut.
Tja det går ju alltid att avsluta. Är det tomt så är det.
Tätt ihop som ler och långhalm. Men jag har inte energin – batteriet är tomt,
tomt, tomt – slut.
Tja det går ju alltid att avsluta. Är det tomt så är det.
