Halvvägs

Halvvägs genom julen. Juldagens eftermiddag. Det har varit ett skönt och avslappnat julfirande hittills. Lagom med folk - min bror, hans tre barn och min son med sambo. Lagom med mat - ja, det avgör man ju själv vad man vill stoppa i sig. Fast det blev nog lite mycket choklad på slutet. Julklappar har vi slutat med - skönt att slippa det stressmomentet före jul.

Julafton och förmiddagen i dag har det snöat och blåst. Fast vi har kommit väldigt lindrigt undan  jämfört med stora delar av landet.

Även om julen varit väldigt lagom så orkar jag inte som förr. Framåt början av kvällen i går var jag helt slut och det krävdes en del för att orka hålla mig vaken. Vid ett tillfälle när jag var på toaletten så tänkte jag - om jag skulle lägga mig lite på den ulligt mjuka röda badrumsmattan. Funderade verkligen allvarligt på det, men insåg att i samma stund som huvudet landade på mattan så skulle jag somna. Även om bara närmaste familjen var närvarande så skulle de nog fundera på om jag smygsupit hela dagen. Så inte - julmust och en öl till maten.

I morgon kommer tre av våra döttrar med respektive och barn. Något lite fler än på julafton, och det ska bli jätteroligt. 

Mellandagar och nyår ska vi fira "ensamma i stillhet". Så stilla det nu kan bli med fyra busiga hundar och fem katter därtill. 

Bortsett från dippen på julaftonskvällen har jag klarat den här helgen alldeles utmärkt om jag får säga det själv. Jag har lagat lagom med mat - tror jag - det som är kvar blir nog alldeles lagom för en annandags-restätning.

En dryg vecka in på det nya året ska jag träffa min handläggare på Försäkringskassan. Redan nu har tankarna börjat snurra. Vad vill hon? Vad ska vi prata om? Tycker hon det är dags för sjukersättning? . . . och så fortsätter det - trots att jag vet att det hänger samman med att jag gått över från sjukpenning till förlängd sjukpenning. Det är så jobbigt, och jag kan inte få mig till att låta bli, att fundera och fundera över sånt som ska göras längre fram. En fullständigt onödig oro. Det blir ju ändå som det blir.

Ska försöka stänga av och njuta av återstoden av helgerna. Nästa jul hoppas jag att jag kommit igång och jobba. Åtminstone på deltid. Ledighet kan vara skön, men då ska man orka med den.