Ja , då sitter jag här mitt i natten och skriver. Igen. Inget ovanligt med det, nej då. Natten är min bästa tid. Lugnt och skönt.
Puuuh, kom just på att det var den 12:e i går och att jag inte redovisat momsen. Väl inloggad hos Skatteverket upptäckte jag att den inte ska vara inne förrän nästa måndag. Än en gång puuuh och tack och lov. Nu ska du ju inte tro att jag fyllde i siffrorna - nej då - det kan jag ju göra en annan dag - förmodligen inte förrän på måndag. Alltid nästan för sent, nästan med allting. Det bara är så. Även om jag numera förstått att fler än jag med bipolär sjukdom har det likadant, så är det stressande att leva "i sista minuten".
Här identifierar jag mig som en person med bipolär sjukdom. Inte bra. Finns säkert väldigt många som inte är bipolära som också har problem med att få saker gjorda i tid. Ändå så känns tillhörigheten i gruppen "bipolära" som en trygghet. En form av diagnostiserad förklaring att krypa in i - att till en del avsäga mig ansvar - att skylla ifrån mig. Inte heller bra. Att strunta i att göra saker för att jag har en ursäkt att ta till. Definitivt inte bra.
Ute är det stjärnklart - underbart vackert. Vore skönt om det fortsatte likadant under dagen, men väderlekstjänsten har lovat blixtar, dunder och regn. Vore bra för att vi håller på och renoverar ena gaveln på vårt hus. Vi - det är nog att ta i - min sambo jobbar och jag tittar på. Jag har försökt hjälpa till, men jag orkar rent styrkemässigt inte bända loss den gamla panelen. Så jag servar med verktyg, vatten och lite "håll i här" och "lyft lite där".
Har just haft ett litet uppehåll i skrivandet för att övertyga Bodil (vår katt) om att hon inte ska ligga på tangentbordet. Hon är för övrigt den enda katt vi har kvar. I våras försvann två hankatter, innan sommaren försvann en honkatt och en honkatt blev överkörd nu i sommar. Får se om någon av hankatterna kommer hem igen när vintern närmar sig.
Morgonen börjar närma sig så det är väl dags att krypa i säng.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar