18 grader och solen börjar bryta igenom regnmolnen. I morgon flyttar de två sista valparna. Det kommer att bli lite tomt, men vi har ju Hjalmar kvar.
Detta är en rastlös dag. Oron sliter i kroppen - har ingen aning varför . . . . eller kanske har jag det. Det kan vara inför beskedet om sjukersättning och hur stor ersättningen blir. Det kan vara beslutet om att lägga plåt på ladugården eller laga upp de ställen som börjar att ge sig. Ganska stor skillnad rent pengamässigt, men också arbetsmässigt. Å ena sidan vill jag göra något (men jag vet inte vad) och å andra sidan känner jag mig för trött. Regn och solsken, regn och solsken.
Jag vill helst sitta här och slippa fatta en massa beslut. Ändå "kryper det". Tur att jag är i husvagnen för här kan jag inte sätta igång med en massa. Det är väl den halva Abilifytabletten som börjar verka. Bad ju min läkare att ge mig något som gav mig lite mer energi. Här gäller det nu att hålla i energin, så det inte går över styr. Min läkare varnade mig för att det kunde bli för mycket och att jag måste ta bort den "halva lilla blå" om jag kände att det började rusa iväg mot mani. Jag skulle vara rädd om det läge vi nu uppnått. Ett bakslag kunde göra att det tar ännu längre att komma tillbaka. Solsken och regn.
Det känns lite stressigt inför helgen. I morgon (fredag) kommer de två valpköpare som ska ha Vilma och Bosse. Lördag kommer 2 döttrar, en måg och ett barnbarn. Barnbarnet ska stanna ett par dagar. Lördag kväll kl. 19 ska vi på teater. Söndag ska jag träffa sonen och diskutera hur vi ska göra med ladugårdstaket. Inte något som jag normalt skulle tycka vara stressigt, men när jag nu ser helgen framför oss känns det så. Teatern skulle vi ju kunna flytta till en annan helg. Solsken och regn. Solsken och regn - tur det inte snöar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar