Mariekex och stekt banan

21 Mariekex med smör och stekt banan med vispgrädde. Det är nog ingen dietist som någonsin kommer att föreslå en sådan lunch. Trots det så var det det, det blev (många "det" där). Tog ett kex med smör och ett till, och ett till . . . kunde bara inte sluta. Orosätande. Ett till och ett till . . . . tills paketet är slut. Kan inte sluta. Sedan - vad ska jag mera stoppa i mig? Inget verkar vara gott nog. Ser plötsligt bananerna. Perfekt. Stekta bananer med farinsocker och vispgrädde. Jättegott. Kan bara inte hejda mig. Känner inte att Lergigan (lugnande medicin) kan stoppa mig - så jag tar inte några.

Det hjälper inte att jag säger till mig själv att göra något annat till lunch. Något som inte är lika mycket kalorier i. Jag hade ju bestämt mig för att äta nyttigare. Började ju dagen med havregrynsgröt. Jag måste ju gå ner i vikt och jag måste se till att få fason på min diabetes. Värdena måste ner rejält - helst halveras. Trots att jag vet vilka risker som finns så är det som om jag på något sätt skulle vara immun. Synen har redan försämrats något och det finns risk för bensår och andra trevligheter. Det är ju sjukt - ja, sjukt på riktigt - att jag inte kan sköta om  mig själv.

Jag måste nog åka och handla, så att det finns lite gröna, och andra, nyttigheter i kylskåpet. Fast så har det varit många gånger förut. Att jag åkt och handlat nyttiga saker och sedan har jag fått slänga för att jag inte ätit av det. Tänk att jag aldrig är så hungrig som när jag bestämmer mig för att äta nyttigare och  mindre. Sugen på allt. ALLT onyttigt. 

Jag måste också ta itu med att inte fokusera på vad jag inte lyckas med. Jag har ju faktiskt gjort en del bra saker också. I dag har jag vattnat blommorna. Jag har cyklat på min motionscykel, stickat, hämtat in posten och jag har tagit in ved. Och jag ska laga middag. Det blir panerat fläskkött med klyftpotatis och rödkål. Ska bli gott med lite "riktig" mat. Sedan ska jag ta min medicin ordentligt och då menar jag att mina insulinsprutor. 

Jag börjar helt enkelt nu. Nu med en gång. Jag börjar nu (måste nöta in det) med att leva (inte försöka) lite bättre. Återkommer med rapport från "det goda livet".